Den svenska staten är på väg att inleda en omfattande översyn vad gäller Crowdfunding till svenska startup bolag. Vad är då denna Crowdfundining egentligen? Det är en av det växande men till stor del oreglerade sektorerna som hjälper privatpersoner att investera i småföretag. Olika person inom affärssekotorn menar på att dessa nya regler kan sätta käppar i hjulet för den växande sektorn – och på så sätt göra det svårare för svenska startup’s att få till sitt kapital.
En av ministrarna inom finans, Per Bolund, sade för inte längesedan att han vill ha en typ av översyn för att stoppa ”oseriösa” företag från att ta hjälp av den så kallade Crowdfundingen.
”Alla investeringar är en form av risktagande. Men vi bör se till att reglerna är tydliga och enkla och att folk vet vad de kan förvänta sig. Att de inte känner att de är i riskzonen för att bli lurade ”, sade han till svenska TT.
Det relativt nya fenomenet Crowdfunding som har dykt upp i olika delar av världen och som har sett till att nya innovativa företag och människors idéer har haft chansen att bli verklighet och där företag har haft möjlighet att lansera deras ide har på kort tid vuxit dels till följd av bankernas oförmåga att låna ut till små företag, särskilt med tanke på det åtgärder som sjösattes till följd av finanskrisen 2008.
Eftersom Crowdfundings företagen är mindre reglerade än banker har det möjliggjort för dem att fylla en del av gapet som skapades efter 2008.
Det är nog dela meningar om dessa nya regleringar. En del tycker säkert att det är bra att det införs så att staten på något sätt kan få mer kontroll och se till att allt sköts enligt lagar och tidigare regler. Dock får man inte blunda för konsekvenserna det kan få om det inte sköts på rätt sätt, och då pratar vi givetvis om den negativa påföljden där nystartade svenska småföretag med genomtänka och innovativa idéer helt plötsligt inte kan eller har svårt att få finansiering för sina projekt. Denna typ av affärsmodeller behöver inget bakåtsträvande och det vore dumt att skapa dessa negativa följder genom ogenomtänkta regleringar. Men förhoppningsvis företag som Lust Bird inte kommer att påverkas.
Det är nog bra att man tittar på bankerna idag och ser till att dessa crow founding bolad inte blir lika hårt reglerade, då står vi plötsligt och riskerar att ta kål på den här typen av initiativ.
Vi får helt enkelt hoppas på att regeringens översyn på detta ger en klar och trydlig bild av av som gäller med crowdfunding så att alla de företag som är med på tåget vet vilken typ av information som gäller när det är dags att börja tänka pengar.
När dessa regler är implementerade och man vet att det funkar bör EU följa efter och se till att länderna använder det på en gemensamt sätt och på den vägen kan alla företag följa reglerna inom samma ramar vilket gör det enklare för nya företag att kliva in på scenen och sjösätta deras projekt som troligtvis kommer vara med och forma land eller länders framtid.
Man måste också vara noga med att se till att de nya regleringarna inte på något sätt skadar Sverige och framförallt Stockholms rykte idag med den goda grund som finns för nya startup bolag och att det plötsligt genom sträng reglering ska finnas incitament för att flytta sin verksamhet till länder med färre regleringar.
Vi kan vänta oss att de nya regleringarna kommer att vara klara och presenteras tidigast December 2017.